Sakta men säkert blir Apollos fästning av flyttkartonger högre. Sakta men säkert närmar vi oss flytten.
Känns som läget är under kontroll men jag väntar på att få någon form av stress och panik som jag hade när jag flyttade från Järna. Det är en konst att få en packning att flyta på smärtfritt. Börja packa i lagom tid innan. Känns som man antingen börjar packa för lång tid innan eller för nära dagen så att det blir stressigt. Jag tror ändå att jag och mamma har lyckats planera detta väldigt bra.

Dagarna flyter på snabbt nu och jag hänger inte riktigt med. Jag har haft svårt att hitta tid för mig själv. Kanske beror det också på att jag har prioriterat sömn eller råkat somna med Sandrea. Råkade somna med henne nu när jag bara skulle stoppa om henne för att hon skulle sova. Tröttheten kommer som en  överraskning ibland.
När vi har flyttat och mamma har åkt kommer vi få in lite andra rutiner. Kanske lyckas jag få mera egentid eller mycket mindre. Det återstår att se.