Depression
Skulle inte säga att jag har varit i någon rejäl svacka. Har haft mina dagar med ångest men vet vad det har berott på. Har varit extra sårbar dom dagarna på grund av trötthet och att jag har ätit dåligt eller känt mig stressad. Jag har hittat sätt att motverka det. Tvingat mig själv till att ta det lugnt eller så har jag gjort något produktivt som att städa eller något liknande. 
Jag kan bli lite låg när jag är trött och känna orkeslöshet men lyckas få mig på fötter igen. Jag fastnar inte i det jobbiga på samma sätt som tidigare.
 
Social ångest
Kan inte säga att jag har märkt av det. Skällde till och med ut en annan hundägare första morgonpromenaden där vi bor nu (lös hund som sprang mot oss). Skulle säga att Sandrea har hjälpt mig att bli mera modig.

Jag har inte ens tänkt tanken på att självskada, att jag vill dö eller att jag önskar att saker och ting var annorlunda. Inget destruktivt har rörts inom mig. Det är en väldigt härlig känsla att veta att jag mår så mycket bättre nu. Känns som det destruktiva hör till ett helt annat liv. 

Skulle säga att det både är bra och inte bra. Matlusten saknas många dagar för att jag är trött och speciellt nu när det är varmt då har jag ingen matlust alls vilket leder till att jag blir tröttare och får ännu mindre matlust och ork till att laga mat. En ond spiral.
Jag kan ibland vara lite dömmande mot min kropp men andra stunder känner jag mig sjukt bekväm i min egna kropp. Tror inte att anledningen till att jag äter för lite har något att göra med att jag har fortfarande en ätstörning som ligger och bubblar utan mer att jag dumt nog inte äter trots att jag borde för att jag inte har någon aptit. Det har inget med att jag vill bli smalare utan helt enkelt att jag är trött. Har matlådor i frysen som jag tar fram så att jag iallafall får en odentlig middag.