Jag känner att jag på sätt och vis är inne i en depression om inte annat är på god väg. Ser alla signaler och gör allt för att motverka det. Mina tydliga signaler är jag tappar aptiten, orkeslös, mindre lust till att göra något och vill undvika människor. För att motverka det försöker jag göra tvärtom.
Märker när jag äter vegetarisk kost blir jag mer inspirerad till matlagning och blir nöjd med mig själv när jag gör en god måltid som är fri från animaliska produkter. Då blir det ett sätt motverka aptiten som försvinner.
Försöker nu skapa nya rutiner för att fylla med mina dagar med olika saker att göra. T.ex. börjar jag titta på Rapport på SVT på kvällarna och har lagt in ett alarm i telefonen för att komma ihåg det. Idag trotsade jag gravidkrämporna och tog en morgonpromenad på 3,33 kilometer för att skapa nya vana på morgonen. Börja dagen med något positivt som ger mig både fysisk och psykisk energi.

Ibland är det lättare sagt än gjort att skapa förändring för att må bättre. Ibland hjälper inte förändringarna heller. Det hjälper i stunden och för mig är det viktigast. Att din nya rutin eller det du gör för att motverka din depression hjälper i stunden för det gör att resten av dagen blir mer hanterbar.
Kan säga att det har tagit mig många år att komma till punkten där jag själv försöker göra något för att min vardag ska bli hanterbar och inte få känslan av att ge upp på samma sätt. Jobbar dock på att tillåta mig själv att bryta ihop ibland. I mitt huvud är det värdelöst att gråta och jag tycker att det bara gör saker och ting värre, speciellt när jag gråter i ensamhet. Egentligen är det ett sätt för kroppen att ventilera allt du trycker undan.